Kort svar
Så fungerar elavtal för en BRF
En bostadsrättsförening kan antingen låta varje lägenhet ha sitt eget elavtal, eller teckna ett gemensamt elavtal för hela huset och mäta varje lägenhet internt med individuell mätning och debitering, IMD. Den gemensamma modellen sänker de samlade fasta avgifterna, eftersom föreningen betalar för en anslutning i stället för många. Mot besparingen står en investering i undermätare och något mer administration. För större föreningar lönar sig gemensam el ofta över tid.
Tänk om antagandet: att gemensam el betyder att alla betalar lika mycket oavsett förbrukning. Nej. Med IMD mäts varje lägenhet för sig, så var och en betalar för sin egen el. Det gemensamma är avtalet och anslutningen, inte kostnaden.
Räkna själv
Vad kan er förening spara på gemensam el?
Uppskatta besparingen på fasta avgifter när ni går från ett abonnemang per lägenhet till ett gemensamt för hela huset. Detta är en fingervisning på de fasta avgifterna, inte en full kalkyl, investering i mätare tillkommer. Siffrorna finns även i tabellen nedan.
Uppskatta föreningens besparing
Dra i reglagen, så räknar vi ut de fasta avgifterna. Inga uppgifter sparas.
Fast avgift = elnätsabonnemang + elhandelns fasta avgift per lägenhet. Med gemensam el ersätts de av en anslutning för huset (antas motsvara cirka 6 lägenheters fasta avgift). Investering i undermätare tillkommer engångsvis. Exempelvärden, räkna på just er förening.
Möjlig besparing på fasta avgifter
Detta gäller bara de fasta avgifterna. Väg besparingen mot engångskostnaden för undermätare, så ser ni återbetalningstiden.
| Modell | Fasta avgifter | Kommentar |
|---|---|---|
| Individuella abonnemang | En fast avgift per lägenhet | Enkelt, men varje lägenhet betalar full fast elnäts- och abonnemangsavgift. |
| Gemensam el med IMD | En fast avgift för hela huset | Föreningen köper el i klump och fördelar via undermätare. Lägre fasta avgifter totalt. |
Exempel: 30 lägenheter med 250 kr/mån i fast avgift betalar cirka 90 000 kr/år individuellt. En gemensam anslutning motsvarande sex lägenheters avgift kostar cirka 18 000 kr/år, före investering i undermätare. Räkna på just er förening.
Så funkar det, uppdaterad 2026-07-07
Källa: Selectras marknadsanalys 2026. Besparing beror på antal lägenheter och lokala avgifter.
Utmana antagandet
"Gemensam el är orättvist mot dem som drar lite": en missuppfattning
Den vanligaste invändningen mot gemensam el är att den som förbrukar lite skulle subventionera den som förbrukar mycket. Det stämmer bara om föreningen fördelar elen som en klumpsumma. Med individuell mätning och debitering, IMD, sker inget sådant: varje lägenhets faktiska förbrukning mäts och debiteras separat, precis som med ett eget abonnemang.
Det som blir gemensamt är alltså inte förbrukningen, utan avtalet och anslutningen. Var och en betalar fortfarande för sin egen el. Skillnaden är att föreningen slipper betala en full fast avgift för varje lägenhet, och det är just där besparingen finns, inte i någon omfördelning mellan grannar.
Expertanalys
Varför en anslutning slår många
Varje elanslutning bär en fast kostnad: ett elnätsabonnemang och ofta en fast avgift i elhandelsavtalet. I en förening med individuella abonnemang betalas den kostnaden en gång per lägenhet. I en förening med gemensam el betalas den en gång för hela huset. Skillnaden växer med antalet lägenheter, vilket är varför gemensam el nästan alltid lönar sig bättre ju större föreningen är.
Tänk på det som skillnaden mellan att varje familjemedlem har ett eget mobilabonnemang med varsin fast avgift, och att hela familjen delar på ett familjeabonnemang. Ni ringer lika mycket som förut, men betalar bara en grundavgift i stället för fem. IMD är själva mätaren som gör att var och en ändå betalar för sina egna samtal, alltså sin egen el.
Vad som ska vägas mot besparingen
Övergången kostar. Föreningen behöver installera undermätare och ett system för mätning och debitering, och styrelsen får något mer administration. Räkna därför på återbetalningstiden: de årliga fasta avgifter ni kapar mot engångsinvesteringen. För större föreningar är den ofta kort.
Insikten få nämner
Det dolda: gemensam el gör föreningens elpris förhandlingsbart
En bieffekt som sällan nämns är att gemensam el inte bara kapar fasta avgifter, utan också ger föreningen en samlad volym att förhandla med. I stället för att varje lägenhet tecknar ett litet privatavtal köper föreningen el som en större kund, och kan pressa påslaget på samma sätt som ett företag. Det gör att även den rörliga delen av elkostnaden kan bli lägre, inte bara den fasta. Många föreningar med gemensam el väljer dessutom ett förvaltat elavtal för att jämna ut prissvängningarna över året.
Så använder du insikten: när ni utreder gemensam el, begär in offerter för hela husets samlade förbrukning och jämför påslaget, inte bara den fasta avgiften. Den samlade volymen är ett förhandlingsläge en enskild lägenhet aldrig har.
Vad ni faktiskt bör göra
- Räkna på återbetalningstiden, årliga sparade fasta avgifter mot investeringen i mätare;
- Behåll rättvisan med IMD, så varje lägenhet betalar för sin egen förbrukning;
- Begär offert på husets samlade volym, och förhandla påslaget som en storkund;
- Förankra beslutet i styrelse eller på stämman enligt stadgarna;
- Väg in administrationen, gemensam el kräver mätning och debitering internt.
Utreder ni gemensam el?
Jämför elavtal för föreningens samlade förbrukning i ert elområde.
Slutsats
För en bostadsrättsförening ligger den stora elbesparingen i att ersätta många fasta avgifter med en enda, genom gemensam el, samtidigt som individuell mätning och debitering håller kvar rättvisan mellan grannarna. Ju fler lägenheter, desto mer lönar det sig, och den samlade volymen ger dessutom ett förhandlingsläge för att pressa påslaget. Väg den årliga besparingen mot investeringen i undermätare, så ser ni snabbt om övergången är värd det för just er förening.