Kort svar
Energiklass för hus: ett betyg på byggnaden
Ett hus energiklass är ett betyg från A till G som visar hur energieffektiv själva byggnaden är. Klassen räknas ut från husets primärenergital, alltså hur mycket energi huset behöver per kvadratmeter och år, satt i förhållande till kravet på ett nybyggt hus. Ett hus i klass C är precis lika bra som ett nytt hus. Klass A och B är bättre än så, medan D till G behöver mer energi än ett nybygge. A är alltid bäst och G sämst. Betyget står i husets energideklaration.
Tänk om antagandet: många tror att energiklassen visar hur mycket el de själva gör av med. Det gör den inte. Klassen mäter husets egenskaper, isolering, fönster, värmesystem, inte hur ofta du badar eller om du glömmer släcka. Två familjer med helt olika vanor bor i samma energiklass om de bor i samma hus.
Räkna själv
Räkna ut ditt hus energiklass
Läs av husets primärenergital i energideklarationen, det anges i kilowattimmar per kvadratmeter och år, och välj husets storlek. Räknaren jämför talet med kravet på ett nybyggt hus och visar din klass med en rekommendation. Alla klassgränser finns även i tabellen längre ned.
Räkna ut ditt hus energiklass
Läs av primärenergitalet i energideklarationen. Inga uppgifter sparas.
Primärenergitalet står i energideklarationen. Hittar du det inte kan en certifierad energiexpert räkna fram det. Källa: Boverket.
Din uppskattade energiklass
| Klass | Andel av nybyggnadskravet | Ungefärligt primärenergital* | Vad det betyder |
|---|---|---|---|
| Klass A | högst 50 % | högst cirka 45 kWh/m²·år | Extremt energieffektivt, ofta passivhus eller nybyggt med värmepump och solceller. |
| Klass B | 50 till 75 % | cirka 45 till 68 kWh/m²·år | Mycket bra, klart bättre än ett normalt nybyggt hus. |
| Klass C | 75 till 100 % | cirka 68 till 90 kWh/m²·år | Lika bra som ett nybyggt hus. En bra och vanlig nivå. |
| Klass D | 100 till 135 % | cirka 90 till 122 kWh/m²·år | Något sämre än ett nytt hus. Mycket vanligt för villor från 1900-talet. |
| Klass E | 135 till 180 % | cirka 122 till 162 kWh/m²·år | Tydligt förbättringsläge, ofta äldre hus med elvärme och sämre isolering. |
| Klass F | 180 till 235 % | cirka 162 till 212 kWh/m²·år | Energikrävande, stora vinster möjliga med värmepump och tilläggsisolering. |
| Klass G | över 235 % | över cirka 212 kWh/m²·år | Sämst, hög förbrukning. Här ger åtgärder allra mest per satsad krona. |
*Ungefärliga tal för en normalstor villa där nybyggnadskravet är cirka 90 kWh/m²·år. Det exakta kravet, och därmed talen, varierar något med husets storlek. Gränserna i procent är däremot fasta. Källa: Boverket.
Aktuella siffror, uppdaterad 2026-07-02
Källa: Boverket (energiklass, primärenergital och energideklaration). Klassgränserna i procent är fasta; primärenergitalen är ungefärliga och beror på husets storlek.
Utmana antagandet
"Låg elräkning betyder hög energiklass": inte sant
Det är lätt att tro att ett hus med låg elräkning automatiskt har en bra energiklass. Så är det inte. Energiklassen mäter husets primärenergital, alltså hur mycket energi byggnaden behöver för att hålla en normal inomhustemperatur, inte hur sparsamt just du lever. En ensam person i ett dåligt isolerat hus kan ha låg räkning för att hon fryser eller är bortrest, medan huset ändå har klass F.
Det är därför energiklassen är så användbar när du köper hus: den filtrerar bort de boendes vanor och visar byggnadens verkliga skick. Ett hus med klass E kommer att kosta mer att värma än ett med klass C, oavsett vem som flyttar in. Klassen är en egenskap hos huset, ungefär som bränsleförbrukning är en egenskap hos en bil.
Så räknas energiklassen ut
Primärenergitalet jämförs med ett nybyggt hus
Sedan 2019 bygger energiklassen på husets primärenergital. Tänk på det som husets energibehov per kvadratmeter och år, men där olika energikällor väger olika tungt. El väger tyngre än fjärrvärme, eftersom det går åt mer råenergi i systemet för att leverera en kilowattimme el. Ett hus med direktverkande elvärme får därför ett högre primärenergital, och en sämre klass, än ett likadant hus med fjärrvärme eller värmepump.
Klassen bestäms sedan av hur stor andel talet är av kravet på ett nybyggt hus. Ligger huset på högst hälften av kravet blir det klass A. Ligger det på mellan 75 och 100 procent, alltså precis upp till nybyggnadsnivån, blir det klass C. Över det hamnar huset i D till G. För en normalstor villa är nybyggnadskravet ungefär 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år, och det är den referensen din klass mäts mot.
Varför de flesta äldre villor hamnar i D eller E
De flesta svenska villor byggda under 1900-talet landar i klass D eller E. Det beror sällan på ett enda fel, utan på summan av sin tid: sämre isolering, äldre fönster och ofta elvärme som väger tungt i primärenergitalet. Det låter dystert, men är egentligen goda nyheter. Ett hus i klass E har mycket att hämta, och de vanligaste åtgärderna, värmepump, tilläggsisolering och tätning, angriper just det som drar ned betyget.
Insikten få nämner
Det dolda: du kan lyfta klassen genom att byta värmekälla, inte bara isolera
Eftersom primärenergitalet väger el tyngre än värme från en värmepump eller fjärrvärme, kan du höja husets energiklass utan att röra en enda kvadratmeter isolering. Att byta från direktverkande elvärme till en värmepump minskar den mängd energi som väger tyngst i beräkningen. Samma hus, samma väggar, men ett lägre primärenergital och ofta ett helt klassteg bättre.
Så använder du insikten: om ditt hus har elvärme och en medelmåttig klass, räkna på en värmepump före dyra fasadingrepp. Den sänker både din faktiska räkning och husets primärenergital, och därmed klassen, vilket dessutom kan höja värdet vid en försäljning. Isolering och fönster är ofta rätt på sikt, men värmekällan ger vanligtvis mest klassförbättring per satsad krona.
Så höjer du husets energiklass
- Ta reda på nuläget, läs av primärenergital och klass i energideklarationen, eller använd räknaren ovan;
- Byt värmekälla först om du har elvärme, en värmepump sänker primärenergitalet mest per krona;
- Täta och tilläggsisolera vind och rör, billiga åtgärder som minskar hela energibehovet;
- Se över fönster och ventilation, gamla fönster och okontrollerad ventilation läcker mycket värme;
- Överväg solceller, egen elproduktion kan sänka primärenergitalet och lyfta klassen ytterligare;
- Beställ en ny energideklaration efter åtgärderna, så syns den högre klassen svart på vitt.
En bättre energiklass börjar med rätt värmesystem.
Se hur olika värmepumpar sänker både räkningen och husets primärenergital.
Slutsats
Energiklassen är ett betyg på huset, inte på dig. Den räknar husets primärenergital mot kravet på ett nybyggt hus och sätter en bokstav från A till G, där C motsvarar ett nybygge. De flesta äldre villor hamnar i D eller E, och just därför har de mycket att vinna. Den snabbaste vägen uppåt är oftast att byta värmekälla, eftersom el väger tungt i beräkningen, följt av tätning och isolering. Ta reda på din klass i energideklarationen, börja med värmen, och beställ en ny deklaration när du är klar, så syns förbättringen både på räkningen och i betyget.