Kort svar
Jordvärme: samma teknik som bergvärme, annan värmekälla
Jordvärme hämtar lagrad solvärme ur en slang som grävs ner ungefär en meter djupt i tomten, och fungerar sedan precis som bergvärme: samma slags värmepump, samma höga verkningsgrad på fyra till fem, och samma anslutning till ett vattenburet system. Den kostar ungefär 130 000 till 220 000 kronor, ofta något mindre än bergvärme eftersom grävning är billigare än borrning. Priset för det är att den kräver en stor, öppen tomt. På en liten tomt är bergvärme det enda alternativet.
Tänk om antagandet: att jordvärme och bergvärme är helt olika system. De är i praktiken samma värmepump, med bara olika sätt att samla in värmen. Valet mellan dem handlar nästan bara om din tomt: mycket mark och lätt att gräva talar för jordvärme, lite mark för bergvärme.
Räkna själv
Hur mycket tomt behöver du?
Ange husets uppvärmda boyta, så uppskattar räknaren hur lång kollektorslang och hur stor fri gräsyta jordvärme ungefär kräver. Det är en tumregel, en installatör dimensionerar exakt.
Tomtkravsräknare
Grov tumregel. Inga uppgifter sparas.
Tumregel: kollektor cirka 2 m slang per m² boyta, och fri yta ungefär 1,5 till 2 gånger boytan. Källa: branschdata. En installatör räknar exakt.
Du behöver ungefär
fri gräsyta för markkollektorn
| Egenskap | Jordvärme | Bergvärme |
|---|---|---|
| Värmekälla | Horisontell slang ~1 m ner | Vertikalt borrhål |
| Kostnad | 130 000 till 220 000 kr | 150 000 till 250 000 kr |
| Verkningsgrad (SCOP) | 4 till 5 | 4 till 5 |
| Markbehov | Stor öppen tomt | Liten yta |
| Kräver vattenburet | Ja | Ja |
Ungefärliga värden 2026. Källa: branschdata, Energimyndigheten. ROT ger 30 % på arbetet.
Aktuella siffror, uppdaterad 2026-07-02
Källa: branschdata och Energimyndigheten. Kräver vattenburet system och stor tomt.
Utmana antagandet
"Jordvärme är en billig bergvärme": bara ibland
Eftersom jordvärme ofta är billigare än bergvärme tror många att den alltid är det smartare valet. Men besparingen på grävning gäller bara om tomten är stor, öppen och lätt att gräva i. Är marken stenig, tomten liten eller full av träd och rabatter stiger kostnaden snabbt, och då är bergvärmens borrhål både enklare och ibland billigare totalt.
Den avgörande frågan är alltså inte priset i en prislista, utan din tomt. Med gott om lättgrävd mark är jordvärme en prisvärd väg till bergvärmeklass. Utan den blir den snabbt dyr eller omöjlig, och bergvärme tar över.
Expertanalys
Varför marken räcker som värmekälla
En dryg meter ner i marken är temperaturen förvånansvärt stabil, några grader över noll året runt, eftersom jorden lagrar sommarens solvärme. Den horisontella markkollektorn plockar upp den värmen längs hela sin sträckning, och därför måste slangen vara lång och spridas över en stor yta. Ju större och jämnare tomt, desto enklare blir det.
Själva värmepumpen är densamma som i bergvärme och ger samma höga årsverkningsgrad, eftersom den arbetar mot en lika stabil och mild värmekälla. Det är därför jordvärme och bergvärme presterar likvärdigt i drift, och valet mellan dem nästan uteslutande handlar om tomtens storlek och hur lätt den är att gräva i.
Insikten få nämner
Det dolda: tomten låser dig, inte tekniken
Det som avgör jordvärmens öde är ett beslut du fattar en gång: ytan du viger åt kollektorn kan sedan inte bebyggas eller planteras med djuprotade träd. Många tänker bara på installationskostnaden och glömmer att de binder upp en stor del av trädgården för framtiden. Det är inte ett problem på en stor tomt, men det är en verklig begränsning värd att tänka igenom innan.
Så använder du insikten: rita in var kollektorn ska ligga innan du bestämmer dig, och kontrollera att du inte vill bygga altan, pool eller plantera fruktträd där i framtiden. Passar ytan in i dina planer är jordvärme en billig väg till bergvärmeklass. Gör den inte det, välj bergvärme och behåll trädgården fri.
Vad du faktiskt bör göra
- Utgå från tomten, jordvärme kräver stor, öppen och lättgrävd mark;
- Jämför med bergvärme, samma pump och verkningsgrad, val efter markyta och grävbarhet;
- Planera kollektorns yta, den kan inte bebyggas eller planteras med träd efteråt;
- Be om en dimensionering av kollektorlängd utifrån husets värmebehov;
- Ta ROT-avdrag och kontrollera aktuella bidrag hos Boverket.
Pumpen drar el, betala minst för den.
Jämför elavtal så att varje kilowattimme kostar så lite som möjligt.
Slutsats
Jordvärme är i praktiken bergvärme med en annan värmekälla: en markkollektor nedgrävd i tomten i stället för ett borrhål. Den ger samma höga verkningsgrad på fyra till fem, kostar 130 000 till 220 000 kronor och kräver vattenburet system, men förutsätter en stor, öppen och lättgrävd tomt. Där ytan finns är den ofta billigare än bergvärme. Rita in kollektorns yta i dina trädgårdsplaner innan du bestämmer dig, så vet du om jordvärme eller bergvärme passar ditt hus bäst.