Kort svar
Vad är biogas?
Biogas är en förnybar gas som bildas när mikroorganismer bryter ner organiskt material utan syre, en process som kallas rötning. Råvaran är sådant vi ändå måste ta hand om: avloppsslam, matavfall och gödsel. Den råa gasen består mest av metan och koldioxid, och renas den från koldioxiden blir det nästan ren metan, samma energibärare som i fossil naturgas men förnybar, eftersom den kommer från nyligen levande material. Den renade gasen används oftast som fordonsgas, och biprodukten biogödsel går tillbaka till åkern. Biogas är alltså både energi och ett sätt att sluta ett kretslopp av näring och avfall.
Den vanligaste missuppfattningen: att biogasens hela poäng är själva bränslet. Ofta är den största klimatnyttan i stället att metanet fångas in. Gödsel och matavfall som ligger och ruttnar läcker metan, en växthusgas som är många gånger starkare än koldioxid. Att röta materialet i en sluten kammare hindrar det läckaget, och på köpet får man både bränsle och biogödsel.
Så framställs biogas
Biogasens kretslopp, steg för steg
Klicka dig genom kretsloppet för att se hur avfall och gödsel blir fordonsgas, och hur näringen sedan går tillbaka till åkern. Cirkeln sluts, och processen börjar om.
Från avfall till gas och tillbaka till jorden
Steg av 4
Efter steg 4 börjar cykeln om: biogödseln göder grödor och djur, vars rester blir ny råvara till rötkammaren.
- 1
Avfall och gödsel samlas in. Matavfall, avloppsslam och gödsel från lantbruket samlas in. Det här är restprodukter som ändå måste tas om hand, så råvaran kostar i princip ingenting och konkurrerar inte med matproduktion.
- 2
Rötkammaren bildar gas. I en sluten, syrefri rötkammare bryter mikroorganismer ner materialet. Det bildas rå biogas, en blandning av ungefär 40 till 70 procent metan och resten koldioxid. Metanet är själva energibäraren.
- 3
Uppgradering till fordonsgas. Den råa gasen renas från koldioxid och föroreningar, ett steg som kallas uppgradering. Kvar blir nästan ren metan, fordonsgas, som kan tanka bussar och lastbilar eller matas in på gasnätet.
- 4
Biogödsel tillbaka till åkern. Det som blir kvar i rötkammaren, rötresten eller biogödseln, är full av växtnäring och sprids på åkrarna. Näringen sluter cirkeln och ersätter konstgödsel, och kretsloppet börjar om.
Biogas i Sverige, uppdaterad 2026-07-03
Källor: Energigas Sverige och Energimyndigheten, biogasstatistik 2024. Siffror avrundade.
Användning
Vad används biogasen till?
Den vanligaste användningen i Sverige är fordonsgas. Uppgraderad biogas tankar bussar, sopbilar och allt fler tunga lastbilar, och en snabbt växande del blir flytande biogas som klarar de långa avstånd där el ännu inte räcker till, som fjärrtrafik och sjöfart. Biogas kan också matas in på det västsvenska gasnätet och användas för att producera värme och el i kraftvärmeverk. Just fordonsgasen är den svenska specialiteten: Sverige var bland de första i världen med att systematiskt uppgradera biogas till drivmedel, en modell som sedan har kopierats i land efter land.
Kretsloppet
Biogödsel: den bortglömda halvan av nyttan
När rötningen är klar finns en näringsrik rest kvar i kammaren, biogödsel eller rötrest. Den är full av kväve, fosfor och andra växtnäringsämnen och sprids på åkrarna, där den ersätter konstgödsel som annars tillverkas med fossil energi. Det är här biogasen blir ett riktigt kretslopp: näringen i maten och gödseln går inte förlorad, utan tillbaka till jorden och in i nästa skörd. För många lantbruksanläggningar är biogödseln minst lika värdefull som själva gasen, och det är en av anledningarna till att gårdsbaserad biogas har så stor outnyttjad potential i Sverige.
Biogas Sverige
Importparadoxen: därför stampar den svenska produktionen
Här finns en märklig svensk knut. Sedan 2015 har biogasanvändningen i landet ökat med över 100 procent, men den inhemska produktionen har bara ökat med drygt 20 procent. Skillnaden fylls av import, framför allt dansk biogas som kommer in via gasnätet. Anledningen är en subventionskrock: dansk biogas produceras med ett danskt produktionsstöd och kan sedan säljas i Sverige med svensk skattebefrielse. Den får alltså stöd i båda ändar och blir runt 40 procent billigare än svenskproducerad gas, som saknar ett motsvarande långsiktigt produktionsstöd.
Resultatet är paradoxalt: Sverige, som en gång ledde världen i biogas som fordonsbränsle, riskerar att slå ut sin egen produktion samtidigt som konsumtionen växer. Nettoimporten via gasnätet minskade visserligen med 14 procent under 2024, till 1,2 TWh, men beroendet är fortfarande stort. Frågan om ett stabilt svenskt produktionsstöd är därför avgörande för om den inhemska biogasen ska kunna växa i takt med efterfrågan, eller om Sverige ska fortsätta importera den klimatnytta man själv skulle kunna skapa av sitt eget avfall.
Klimatnyttan
Varför biogas är mer klimatsmart än den ser ut
När biogas förbränns släpper den ut koldioxid, precis som naturgas, så vid första anblicken kan nyttan verka begränsad. Men två saker gör hela skillnaden. För det första är kolet i biogasen förnybart: det kommer från växter och djur som nyligen tagit upp koldioxid ur luften, så kretsloppet är kort och tillför inget nytt fossilt kol. För det andra, och ofta viktigast, förhindrar rötningen att metan läcker ut. Metan är en betydligt kraftigare växthusgas än koldioxid på kort sikt, och gödsel och matavfall som ligger och bryts ner läcker just metan. Genom att fånga in den gasen i en sluten kammare, och dessutom ersätta både diesel och konstgödsel, ger biogas en klimatnytta som kommer från flera håll samtidigt.
Slutsats
Biogas är energi och kretslopp i ett: avfall och gödsel rötas till en förnybar gas, den renas till fordonsgas eller matas på nätet, och biogödseln går tillbaka till åkern som näring. Den största klimatvinsten ligger ofta i att metanet fångas in i stället för att läcka ut. Sverige använde drygt 4,1 TWh biogas under 2024, men producerade bara 2,4 TWh själv, eftersom billig och dubbelsubventionerad dansk gas konkurrerar ut den inhemska. Landet som uppfann biogas som drivmedel importerar alltså i dag en stor del av den, en paradox som avgörs av hur framtidens svenska produktionsstöd utformas. Biogasen är en pusselbit i den gröna gasen som tillsammans med vätgas ska ersätta fossil gas.